2012-03-28 ? 15:33:38

migrän, hell.

Är hemma & vab:ar med mig själv (läs äter pillirumpanbågar & dricker blandsaft), vaknade upp med en sjuhelvetes migrän i morse som fick mig att vilja skrika och gråta vid minsta ljud/ljus. Jag såg lika bra som Agda 93 med starr och hade en tankeförmåga som skulle kunna jämföras med en isbit.
Jag gav upp & gick och la mig, sov till halv 12 och kan efter det nästan vistas i lägenheten utan att dö av ljuset. Konstigt det där med migrän alltså, hur det (på mig) kan komma helt oanmält, stanna ett tag och sedan försvinna lika snabbt som det kom ?!  Nu ska jag försöka mig ner till tvättstugan med solbrillor, hörselskydd och ett par alvedon i kroppen. Om jag överlever ? Den som lever får se..
2012-03-28 ? 15:25:33

there is no time for us

Jag minns det som igår, den unkna luften, dagsljuset som sökte sig in igenom springorna i persiennen, ljudet av våra andetag och surrandet av fläkten som ivrigt försökte kyla vår tillvaro. Dina ögon, du var så långt borta, dina vackra ögon som inte längre tillhörde dig utan den du nu hade blivit. Vi försökte lära känna varandra på nytt, trevande försök att få kontakt, men du var sen länge borta och jag var bara en i mängden som inte passade in i ditt nya jag, som liksom tog hål på din bubbla. Den bubbla du själv skapat precis så som du ville ha den.

Vi låg där länge och bara andades, för varje andetag vi tog så gled vi längre och längre ifrån varandra tills vi blivit som främlingar. Där och då fanns det bara en enda sak som gjorde att du inte bara gav dig iväg och det var det som var starkare än allt, det som tagit över ditt liv så fullständigt att du inte längre hade plats för någon annan. Det var det som gjorde att det kliade under huden av begär, det som kunde göra dig alldeles svart i ögonen av raseri, det som kunde få din blick alldeles tom och det som gjorde dina ögon fyllda av tårar när du än en gång insett att du förlorat en bit av det som egentligen betydde något.

För varje andetag du tog förlorade jag en bit av dig.
2012-03-18 ? 21:01:03

Att skratta tills lungorna inte orkar mer.



Såhär lyckligt var det igår när jag fick träffa mina fina vänner Sara och Martina. Vi hade en reunion (tror inte vi 3 varit samlade sedan Jespers begravning 2009 ?) och denna reunion var välbehövlig, massor med god mat, gott vin och snack. Vi gick igenom minnen, livet just nu och även framtiden, mellan detta en massa snuskig humor, grova skämt och högljuda skratt. Tror att övriga besökare på Harrys var ganska nöjda när vi gick ;)

Tack mina fina för en kväll där skrattet övergår i kramp, en kväll av minnen, värme och framför allt en kväll att inse hur viktiga mina vänner faktiskt är och hur underbart livet faktiskt kan vara !
2012-03-18 ? 17:48:17

Jag är köpt.

Köpte schampo i höstas på Gekås i en storlek som vore mer anpassad till att tvätta av en mammut än att faktiskt tvätta mitt småländska, tunna svall några gånger i veckan. (Efter ett tag började tro att det skulle hålla i sisådär ett år när det liksom aldrig riktigt tog slut) Men häromdagen hände det som jag trott var omöjligt: flaskorna var så tomma att jag fick hälla i lite vatten i flaskan och spruta blandningen direkt i håret och snabbt som fan försöka massera in för att få något som kunde lika lödder. Insåg att nu, nu är det dags..

Jag har haft samma sorts schampoo sedan maj 2009 (Wella, enbart för att vi sålde det i butiken) och har aldrig innan kännt att jag behövt byta, men nu, nu jävla skulle det brassas på, nytt år, nytt schampoo, ut med det gamla, in med det nya (vilken rebell) !
Vad jag inte hade med i beräkningen av det nya schampooinköpet är att jag är så otroligt obeslutsam, velig och lider av någon djävulsk ångest inför nya saker att detta kunde barka käpprätt åt helvete. Meeeen, samtidigt som alla dessa svaga punkter är starka har jag en egenskap som är 1000 gånger starkare och det är envisheten och denna slog nu in med en sån kraft att jag gett mig fan på att jag skulle klara detta.
Jag äntrade apoteket (hade bestämt mig för apoteket för att det inte skulle finnas så många valmöjligheter och därför minska velandet och eventuellt obeslutsamheten) och en trevlig dam i övre medelåldern kommer fram och frågar om hon kan hjälpa till. Jag tackar och säger att jag ska ha ett bra schampoo som gör håret mjukt, kanske att jag kunde tänka mig ett som ger lite volym med.
Tanten plockar fram ett plutteschampoo och ett pluttebalsam och utbrister: Detta är det bästa vi har, det gör uuuuuuuunderverk på håret, jag använder det själv och är supernöjd. Leendet som följde uppfattade jag som riktigt uppriktigt och jag nickade snabbt åt henne och sa : Om du nu lovar att det är så bra så kör jag på det !

200 kronor senare och riktigt stolt över mig själv steppade jag ut ur apoteket och mötte upp Oscar, fortfarande lycklig över att jag lyckats utan ångest, velighet och obeslutsamhet, jag hade bara gått in & gjort det jag skulle.

Väl hemma hoppade jag ur kläderna och in i duschen, nu jävlar skulle det utföras underverk ! Jag var så nöjd att jag duschade, följde instuktionerna på flaskan som om det var första gången jag någonsin duschade och såg framför mig hur jag skulle få ett Wella-svall ala tjejen med det långa, glänsade håret som står jag skriker: YES YES YES i reklamen.

Ja, det var ju precis vad som hände, eller ? Nej, istället stog jag efter en stund med ett luft-torkat hår som såg ut PRECIS som förut, desstom luktar jag precis som kvinnan som sålde det, med andra ord, tant. Det har gått så långt att jag får kväljningar av lukten av mitt egna hår och överväger just nu på att sno Oscars duschcreme och hoppas på det bästa. Alternativen i fattiga tider är inte många fler liksom.

Slutsats av detta: Jag är köpt, jag är en sån där dum turistjävel som skulle kunna köpa sand mitt i Sahara. Eller solskyddsfaktor i en igloo, you get my point.
2012-03-12 ? 21:59:09

Kanske ?

..funderar på att kicka igång det här igen. Får se om lusten infinner sig nu när jag inte längre jobbar heltid, lite sug finns det allt ;)

Än sålänge slänger jag upp en bild på mig och storasyster från Teneriffa (Oktober 2011):